Fyra nyheter jag ser fram emot denna julsäsong

Varje höst släpps en massa julnyheter i form av filmer, godis, kokböcker, romaner, adventskalendrar, kärl och dekorationer. Och glögg, såklart - kampanjen före och avslöjandet av Blossas smaksättning är ju nästan en högtid i sig för jul- och glöggälskare.

Säga vad man vill om alla dessa produktnyheter, men visst är de tydliga tecken på att julen sakta men säkert närmar sig. Jag brukar inte ägna dem så mycket uppmärksamhet här i bloggen (förutom när det gäller julromaner och tekalendrar, som jag personligen är svag för), men jag tänkte ändå lista fyra nyheter som jag är lite extra sugen denna säsong.

A Boy Called Christmas

Årets stora julfilm är utan tvekan A Boy Called Christmas, efter boken med samma namn av Matt Haig. Teasern ser alldeles magisk ut, och jag är så glad att Maggie Smith har fått en roll i filmen. Jag skulle bli mycket förvånad om detta inte blev en stor succé.

Det verkar som att filmen kommer att visas på bio i en del länder medan den i andra kommer att streamas på Netflix, och så vitt jag har förstått hör invånare i Norden till dem som får nöja sig med att se den i hemmasoffan. Inte mig emot - tvärtom tycker jag att det egna vardagsrummet är det bästa stället att ägna sig åt julfilmstittande. Varför? Tja, på bio serveras varken julte eller glögg. Och så kan man förstås inte riktigt ta med sig en fyra månaders bebis på bio heller.

Baka till jul av Fredrik Nylén

Jag äger inga julkokböcker (!) och knappt några bakböcker alls - jag förlitar mig helt och hållet på Google (och mammas receptgömmor) när det är dags för julbak. Men Google tar mig ofta till just Fredriks fika och hans recept, vilket gör mig nyfiken på den här bakboken. Den släpps vecka 39 men går att förbeställa redan nu på till exempel Adlibris.

Vintermuminmuggen

Årets vintermugg från Arabia heter Vintermånsken. Inte min bästa färgskala (senast jag uppskattade färgskalan i en vintermuminmugg var 2019) men ändå en klar förbättring sedan förra året. I allmänhet brukar jag gilla så gott som alla muminmuggar när de väl kommer till butik, så jag förväntar mig att bli positivt överraskad också denna gång. Jag brukar önska mig vintermuggen i födelsedagspresent eller julklapp, men jag ska absolut pilla på den när jag får syn på den. Servisen, som förutom muggen består av skålar, minimuggar och skedar, finns i butik från och med den 1 oktober.

Dumle Polka mint

Det ska sägas direkt: det finns ingenting som slår pepparkakschoklad, särskilt inte Fazers (men som ni vet har jag inget emot Marabous heller). Ändå är jag försiktigt hoppfull när det kommer till Dumle Polka mint, mycket för att godisbiten omsluts av mörk choklad i stället för ljus. Det här måste bli bra, jag kan helt enkelt inte tänka mig något annat - det är ju ändå choklad vi talar om. Det är något visst med att besöka matbutiken så här års och köpa med sig en julnyhet hem. Ja, det är förstås bara ännu ett försäljningsknep, men ett trevligare sådant. Det ska bli spännande att smaka på Dumles säsongsnyhet!

Vilken julnyhet är ni extra peppade på i år?

Blossa 2019 - det här tyckte jag

Igår hade vi fredagsmys på en lördag - vi åt nämligen tacos och gjorde sedan inte mycket mer än låg på soffan och tittade på diverse tv-program utan att följa med så där på riktigt. Med oss i tv-soffan hade vi Blossas årgångsglögg Aloha. Jag har ju, som ni kanske vet, haft något blandade känslor gentemot årets Blossa. Så här skrev jag om Blossa 2019 i september:

“Blossa 19 Aloha har smak av passionsfrukt, kokos, hibiskusblomma och kaffe. Min första reaktion var ungefär: They had me until kaffe. Dessutom ser det ut att vara en röd glögg, vilket förvånar mig med tanke på de tropiska smakerna som jag upplever skulle passa bättre till en ljus glögg. Sedan har vi designen, som trots den julröda bakgrunden ger mig absolut noll julkänsla, men det är inte ovanligt när det gäller Blossas årgångsglögg (jag älskade förra årets glögg och design, och ljusblått och gult skriker ju inte heller jul, direkt). Då är det definitivt värre att jag tycker att mönstret känns lite tacky. Hur som helst - trots design och kaffeinslag är jag väldigt sugen på att prova, eftersom tropiska smaker alltid tilltalar mig. ”

— Jul hos Linda 11.9.2019

Jag har inte ändrat mig angående designen - den känns ganska tacky. Den är inte julröd som jag upplevde den på bilderna när de släpptes, utan laxrosa, vilket inte är en bra sak. (Jag kan ha utbrustit “men den är ju så ful!” när jag såg den på Alko. Det kan ha hänt. Min vän som var med mig vid tillfället tycker dock inte att den är ful alls, så det är väl i allra högsta grad en fråga om personlig preferens.)

Eftersom jag hade hört så många säga att årets glögg gör sig bra i sällskap av rosébubbel fick även en liten flaska cava följa med mig hem i samma veva. Jag och sambon provade således Blossa 2019 både kall och som glubbel igår kväll.

Jag skulle absolut inte ha behövt oroa mig över en väldigt framträdande kaffesmak i glöggen, för de tonerna kände jag verkligen inte alls av. I ärlighetens namn skulle jag inte ha kunnat peka ut varken passionsfrukt, hibiskusblomma eller kokos heller, men jag kände i alla fall att det var något fruktigt på gång. Jag tyckte väldigt mycket om den tropiska smaken tillsammans med de traditionella glöggkryddorna. De gifte sig finfint! Glöggen är dessutom inte tungt röd som jag hade tänkt mig, utan mer åt roséhållet. Det var en positiv överraskning, och det förklarar väl varför den också så ofta ses i sällskap av rosébubbel i recensioner.

Jag fyllde halva glaset med glögg och fyllde sedan upp med cava. Resultatet var precis lika gott som jag hade hoppats - de tropiska tonerna i glöggen höjdes ytterligare, men utan att glöggkryddorna totalt försvann. Kryddorna blir förstås något mindre framträdande i en iskall dryck, men om man tar fram bubblet en stund på förhand är det inget problem.

Hittills får Blossa 2019 fyra snökristaller av fem möjliga av mig. Jag har som sagt inte smakat på den varm ännu, så jag vet inte hur den gör sig som “traditionell glögg". Det återstår att se! Jag är hur som helst glad att Blossa prickat precis rätt (åtminstone för mina smaklökar) två år i rad.

Har ni smakat ännu?

Twix med en jultvist: Ginger Cookie

Det kan väl omöjligt ha undgått någon att jag älskar kombinationen pepparkaka och choklad - ett av mina längsta och mest lästa inlägg hittills i år är inlägget om Fazers och Marabous pepparkakschoklad. Då kan ni kan säkert lista ut att jag blev ganska exalterad när jag hörde om Twix julnyhet Ginger Cookie.

Twix är långt ifrån en favorit i vanliga fall. Jag kan med lätthet räkna upp åtminstone 50 godsaker som landar högre upp på listan när prioritetsordning gäller. Men med smak av pepparkaka kanske den kan klättra upp till de högre placeringarna, tänkte jag och grabbade åt mig två stycken när jag äntligen hittade nyheten i butik här i Finland förra veckan.

Den är absolut god. Det är ju svårt att misslyckas med en chokladstång med krispigt kex och söt toffee, liksom. Men smakar den verkligen pepparkaka? Jag kommer spontant att tänka på sådana där ess med kanelsmak, och kexdelen av Twixen är inte heller pepparkaksbrun. Det finns godare chokladnyheter i år, och jag skulle inte sörja Twix Ginger Cookie om den inte återkom nästa år. Tre av fem snökristaller kan den få.

Har ni smakat? Vad tyckte ni?

Test: Coca-Cola Zero Cinnamon

Så sent som igår skrev jag ju att jag inte hade lyckats hitta Coca-Colas kanelsmakande nyhet nånstans, men igårkväll fanns den plötsligt i butik när jag bara skulle springa in efter det allra väsentligaste. Hurra! Jag har hört alla åsikter man kan tänka sig om den här drycken. Sannas Christmas avskydde den, andra i mitt flöde har hyllat den. Ytterligare ett gäng har mest känt "meh" - ni vet, två till tre på betygsskalan, ingenting som tillför nånting till ens liv.

 

Jag älskar både cola (specifikt Zero, eller om jag ska vara riktigt ärlig föredrar jag Pepsi Max) och kanel, så jag var ganska taggad på att testa. Så här skrev jag i ett blogginlägg om nyheten:

” 

Här kommer Coca-Cola och utmanar institutionen Julmust på julbordet. (Här i Finland är den dock ingen institution alls, så den positionen är lättillgänglig.) Jag har inte mycket till övers för Coca-Colas senaste påhitt med halloncola och persikocola, och jag tillsätter hellre citron själv än köper en med smakessens. Med det sagt är jag faktiskt mycket taggad på att prova den här. Jag är en av de där som skulle kunna sätta kanel på exakt vad som helst. Kanelknäcke är något av det bästa som finns, och morgongröten smakar ingenting utan en redig skopa kanel. Det känns inte alls osannolikt att det här skulle kunna bli en riktig hit.

 

 

Min iver smittade av sig på sambon som också blev väldigt intresserad av att provsmaka. Vi väntade lite så att den skulle bli iskall förstås, för det är det enda sättet att dricka cola på, men sedan var det äntligen dags att korka flaskan.

 

 

Den doftade alldeles magiskt av kanel. Ungefär som en drink med Fireball, fast utan den där stickande alkoholdoften förstås. Förväntningarna ökade ytterligare. Vi tog varsin klunk.

 

Det smakade cola. Kanske 0,5% kanel. Jag tänkte att det kanske berodde på att jag vid det här laget har en mycket hög kaneltolerans och närmast ser den som en av baskryddorna (ibland tror jag att jag använder kanel mer än jag använder salt, och jag använder definitivt kanel oftare än peppar). Men sambon, som ofta tycker att det blir för mycket kanel när jag är i farten, höll med mig. Det är gott förstås, för cola är gott och den blir inte sämre av den där halva procenten kanel som vi kände av. Men för mig stannar det på "meh". 3 av 5 snögubbar kan den få.

 

Både jag och sambon påmindes dock om en mycket godare kaneldryck som vi avnjutit i år, nämligen en öl med kanelsirap på vikingtemarestaurangen Harald. Det var mitt i juli och jag svingades till hösten, jullängtan och pirr omedelbums. Colan får nog stå kvar i butiken i fortsättningen - jag måste börja experimentera med kanelöl i stället. 

 

Har ni provat kanelcolan? Vad tyckte ni i så fall?

Säsongens nyheter: tropisk glögg, pepparkakschoklad och kryddig cola

Det är den där tiden på året när det känns som att det släpps nya säsongsprodukter varje dag. Jag brukar vara måttligt intresserad av dem och skriver sällan om dem på bloggen. I dag gör jag ett undantag, för jag vill gärna dela med mig av mina tankar och förväntningar på några av de hittills mest omtalade produkterna.

 

Oftast när det dyker upp någonting nytt (ät- eller drickbart) på marknaden till jul provar jag produkten en gång och så var det bra med den saken. Jag upplever att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta nya favoriter då företagen slåss om att komma på den mest otippade kombon (vilket sällan resulterar i något jättegott). Det är inte lönt att hitta nya favoriter heller, för det mesta säljs ju i begränsad upplaga eller åtminstone under en begränsad tidsperiod. Men nu ska jag inte vara pessimistisk. Det finns trots allt hela tre produkter jag är en gnutta intresserad av så här långt.

 

 

En tropisk årgångsglögg

 

Blossa 19 Aloha har smak av passionsfrukt, kokos, hibiskusblomma och kaffe. Min första reaktion var ungefär: They had me until kaffe. Dessutom ser det ut att vara en röd glögg, vilket förvånar mig med tanke på de tropiska smakerna som jag upplever skulle passa bättre till en ljus glögg. Sedan har vi designen, som trots den julröda bakgrunden ger mig absolut noll julkänsla, men det är inte ovanligt när det gäller Blossas årgångsglögg (jag älskade förra årets glögg och design, och ljusblått och gult skriker ju inte heller jul, direkt). Då är det definitivt värre att jag tycker att mönstret känns lite tacky. Hur som helst - trots design och kaffeinslag är jag väldigt sugen på att prova, eftersom tropiska smaker alltid tilltalar mig. 

 

Den här recensionen från Baaam gör mig ännu mer sugen:

"Glöggen har en ljusrosa färg och smakar tydligt fruktigt av passionsfrukt. Den har nästan en liten ton av grapefrukt i eftersmaken. Smakpanelen hade svårt att känna kokos eller kaffe. Den doftar och smakar mycket tydligt av glögg. När man värmer den försvinner en del av sötman, men den är fortfarande fruktig. Smakerna framträder också tydligare när glöggen är varm.

Vill du kan du göra en drink till glöggfesten, varför inte testa att göra glubbel – kanske världens enklaste och godaste drink. Ta hälften Aloha-glögg och hälften rosébubbel. [...] Den tydliga glöggsmaken blir kvar men lättas upp av det lite mer neutrala bubblet."

Glubbel, det tackar man liksom inte nej till.

 

 

 

Marabou utmanar Fazers pepparkakschoklad

 

Om ni har följt mig en längre tid vet ni att jag närmast skulle dö för Fazers pepparkakschoklad. (Om ni har följt mig en längre tid vet ni förmodligen också att jag har en dramatisk sida.) Jag älskar choklad, men det finns ingen choklad som kan mäta sig med just den. Därför blev jag både triggad och exalterad över att se att Marabou nu släpper en pepparkakschoklad. För det första undrar man ju hur det kunnat ta så oerhört lång tid? Det känns som den mest självklara limited edition-chokladen i juletider. Den klart godaste kombinationen för säsongen också, om ni frågar mig. Det ska verkligen bli spännande att se hur den smakar. Ja, spännande, you heard me.

 

 

 

 

Kryddig cola till jul

 

Här kommer Coca-Cola och utmanar institutionen Julmust på julbordet. (Här i Finland är den dock ingen institution alls, så den positionen är lättillgänglig.) Jag har inte mycket till övers för Coca-Colas senaste påhitt med halloncola och persikocola, och jag tillsätter hellre citron själv än köper en med smakessens. Med det sagt är jag faktiskt mycket taggad på att prova den här. Jag är en av de där som skulle kunna sätta kanel på exakt vad som helst. Kanelknäcke är något av det bästa som finns, och morgongröten smakar ingenting utan en redig skopa kanel. Det känns inte alls osannolikt att det här skulle kunna bli en riktig hit.

 

 

Vad tror ni? Finns det någon nyhet ni är extra taggade på?

Home for Christmas - norsk dramakomediserie på Netflix i jul

En av säsongens mest spännande nyheter är enligt mig definitivt dramakomediserien Home for Christmas. Det är en norsk Netflix Original-produktion av regissören och manusförfattaren Per-Olav Sørensen, som ligger bakom succéserien Störst av allt baserad på romanen med samma namn av Malin Persson Giolito. Också bland skådespelarna finns ett namn som är bekant från samma serie, nämligen Felix Sandman. 
 

 

Home for Christmas handlar om 30-åriga Johanne (Ida Elise Broch) som är den enda singeln i sin familj och vänskapskrets. De konstanta kommentarerna och samhällets förväntningar på den perfekta familjejulen får henne till slut att starta en 24 dagar lång jakt på en partner att ta med sig hem vid jul. Säsong ett består av sex avsnitt. Än så länge finns ingen information om när serien släpps.

 

Julmys på norska, det måste man väl gilla. Eller vad säger ni?

KÄLLA: Netflix

Årets vintermuminmugg

Bilderna på årets vintermuminmugg har släppts och jag är så glad. Den går i samma härliga färgskala som muggen Vårvinter från 2017, och jag är väldigt glad för att den inte går i exakt samma stuk som förra årets mugg, som jag inte var överdrivet förtjust i. Jag föredrar detaljrikedomen i årets mugg. Jag älskar pastellerna och de snöiga landskapen, även om det känns som alltför länge sedan vintermuggen senast hade någon tydlig anknytning till julen. Det behöver den ju inte ha - det faktum att julen inte är ett tema gör ju att muggen överlever längre, till och med ända in i februari - men en julälskare måste få drömma, eller hur?

 

 

Årets mugg heter Tykkylumi, Djupsnö enligt Muminmuggar.se men Tung snö enligt Moomin.com. (Svårt med översättningar!) Motivet kommer från Tove Janssons verk Trollvinter från 1957. Så här lyder historien bakom motivet:

På illustrationen ses Mumintrollet som vaknat mitt i vintersömnen. Den övriga familjen sover fortfarande djupt, men Mumintrollet tar modet till sig och går ut för att bekanta sig med den magiska och förunderliga vintern. Han är förbluffad över den snöintäckta Mumindalen och granen som tryckts samman under den tunga snön. Mumintrollet blir alldeles upprymd när han får se Lilla My – han trodde ju att alla sover vintersömn. De har fått sällskap av det lilla lilla Knyttet samt av ekorren som just varit i grottan och väckt Lilla My. Lilla My är arg på ekorren eftersom den bitit hål i hennes sovsäck. Mymlan sover fortfarande inne i grottan, i sin egen låda av kartong, och hon vaknar inte av att hennes syster ruskar om henne. Mumintrollet beundrar vårsolen och minns hur mycket han tycker om sommaren.

Jag fullkomligt älskar reklamkampanjerna för vintermuggarna numera, förresten. Bilderna är så vackra och storytellingen fungerar verkligen. Vilket drömjobb att arbeta med sådana produktbeskrivningar.

 

 

Förutom muggen släpps i vanlig ordning också en skål, skedar och minimuggar som kan hängas upp till exempel i granen. Produkterna finns i butik från och med 1 oktober.

 

Själv brukar jag önska mig muggen i födelsedagspresent eller julklapp. Jag kallar mig inte för en samlare men jag äger 42 muminmuggar - vilken självinsikt, va?

 

KÄLLA OCH FOTO: Moomin.com

Julmusik av Jessie J och Gwen Stefani

Det är verkligen julalbumens tid nu. Så mycket ny julmusik, så lite tid. Skulle man kunna säga. Men jag lyssnar faktiskt inte särskilt ofta på ny julmusik, om den inte råkar komma från någon av mina favoritartister (som när det gäller Pentatonix). Den här gången har jag dock gett två av årets nya album en ordentlig chans - jag har lyssnat på både Jessie J och Gwen Stefani, två artister som vanligen inte tar sig in på mina spellistor. (Andra som nyligen släppt julalbum är till exempel John Legend och Eric Clapton!)

 

THIS CHRISTMAS DAY

av Jessie J

 

 

Jessie J:s traditionella julalbum innehåller klassiker som Santa Claus Is Coming to Town, Let It Snow och Silent Night, och hon gör dem riktigt bra. Jag är ju svag för en riktigt fin röst till Stilla natt, så är det bara. Men ett julalbum behöver ha något annat också, för Stilla natt är väl lite gjord vid det här laget. Titelspåret This Christmas Day är riktigt bra, men min absoluta favorit är hennes version av Winter Wonderland, där Boyz II Men medverkar. 

 

 

 

YOU MAKE IT FEEL LIKE CHRISTMAS (DELUXE EDITION)

av Gwen Stefani

 

 

Gwen Stefani släppte sitt julabum You Make It Feel Like Christmas för ett år sedan, men nu har alltså en deluxeversion med fem nya låtar (varav tre är covers och två är nyskrivna) kommit ut. På albumet, som känns väldigt lekfullt, finns till exempel klassiker som Last Christmas, Silent Night och White Christmas. Mina favoriter är dock de nyskrivna låtarna Cheer For The Elves och Secret Santa samt titelspåret You Make It Feel Like Christmas (med Blake Shelton).

 

 

Har ni någon favorit bland årets julmusiknyheter?

Fazers pepparkakschoklad nu i butik

 

 

 

Nu har den äntligen kommit till butikerna, Fazers pepparkakschoklad. Jag norpade åt mig en i går och har förstås ätit en hel del av den. Pepparkaksbitarna är en aning mindre till storleken än vad de var tidigare, men den är fortfarande god. Det är nästan tre (?) år sedan jag åt den senast, och jag blev lite smånostalgisk till och med.

 

Mjölkchoklad med pepparkaksbitar är verkligen en hit, och det kommer det alltid att vara. 5 av 5 jultomtar får den av mig!

Julnyheter från Ritter Sport och Fazer

 

 

 

Dominokex från Fazer är en storfavorit hos mig (särskilt de som är överdragna med choklad). Jag tror inte att de finns i Sverige, men det är i alla fall lite som Oreo. Fast bättre. Pepparkaksdomino har funnits i en mixförpackning tidigare år, tillsammans med de traditionella kexen. Jag har alltid gillat dem, så att de nu finns i separat förpackning är verkligen roligt! 4,5 av 5 jultomtar får de (för riktiga pepparkakor är ju ändå bäst).

 

 

Ritter Sport lanserar varje år några vintersmaker, och i år är en av dem White Cinnamon Crisp. Jag köpte den för ett par veckor sen och den är fortfarande inte uppäten, så det säger väl det mesta. Jag tycker att den blev lite väl risgrynsgrötig i smaken, och som ni kanske vet vid det här laget tycker jag inte alls om risgrynsgröt. Funkar i nödfall, så den får 1,5 av 5 jultomtar.