SVT

Panik i tomteverkstan - årets julkalender i SVT

Jag hör till dem som tycker att 2010-talet har varit ett gulddecennium för SVT när det kommer till julkalendrar - inte mindre än tre kalendrar på min uppdaterade topp fem har sänts under den här tidsperioden. (De flesta har jag ändå varit ganska neutralt inställd till, och en har faktiskt också hamnat på min lista över de absolut värsta julkalendrarna of all times.)
 
Panik i tomteverkstan, årets julkalender i SVT, känns som något som skulle kunna falla mig i smaken. Premissen är en riktig klassiker: allt färre barn tror på tomten, vars verksamhet därför är utrotningshotad. Tomten måste förstås göra något åt saken, och det illa kvickt. Barnkanalens programchef Johanna Gårdare har utlovat "riktig julfrossa" med såväl sagokänsla och snö som tomtar, vilket verkligen låter lovande. Dessutom ska den vara humoristisk, som en sitcom direkt från tomtents verkstad, och driva med traditionella tomtebilden. Nästan för bra för att vara sant. Än är det länge kvar tills julkalendern har premiär, men jag är redan nu intresserad. Möjligen inte så exalterad som när man avslöjade att Selmas saga skulle bli 2016 års julkalender, efter en enligt mig gräslig julkalenderinsats av SVT under år 2015, men jag är definitivt taggad.
 
Pernilla Wahlgren och Per Andersson spelar tomtemor och tomtefar i årets julkalender.
 
Vad tror ni om Panik i tomteverkstan? 
FOTO: Ulrika Malm

Världens värsta julkalendrar

Allt är verkligen inte guld som glimmar... Dags för mig att släppa ut min inre Grinch igen. Förra veckan skrev jag om tre jullåtar som jag avskyr (det inlägget finns HÄR), och i dag tänkte jag uppröra er genom att räkna upp tre julkalendrar som jag verkligen inte vill se igen. Hurra! Först vill jag ändå säga att jag tycker att SVT:s julkalendrar i allmänhet är bra och stämningsfulla, och om ni inte känner för att bli grinchade idag så kan jag rekommendera dessa inlägg med julkalendertema i stället: Topp fem: julkalendrar (där får ni ganska snabbt en bild av hur jag tycker att en riktigt bra tv-kalender ska vara) och Alla julkalendrar jag har sett. Okej, nu kör vi.
 
 
Dieselråttor och sjömansmöss (2002)
 
En bild som skriker julstämning... eller?
 
Den här julkalendern har kallats för världens värsta julkalender så många gånger i den här bloggen att jag vid det här laget har tappat räkningen för länge sedan. Redan 2013 skrev jag ett inlägg där jag förklarade mina känslor för den här sorgliga ursäkten till julkalender. Jag ifrågasätter inte dess lämplighet som barnprogram - jag tror att jag förstår var charmen ligger, och det är ju jävligt roligt att be bordsböner som "äckelpotta, äckelpotta ähöh" och räcka ut tungan när man är liten - men jag kan inte för mitt liv förstå varför den sändes just som julkalender. Jag har faktiskt sett den två gånger, både när den gick på tv och för ett par år sedan när jag behövde friska upp minnet lite grann, men någon tredje tvivlar jag på att det blir. Jag blir ju illa till mods av mindre. (Till exempel av Pelle Svanslös, som ni kanske vet?)
 
 
Allrams höjdarpaket (2004)
 
Klicka på egen risk. Klippet är enormt enerverande.
 
Det här är nog den mest intetsägande kalendern i mannaminne. När jag ser tillbaka på den kommer jag knappt ihåg något. Det är inte ett gott tecken. Vad jag dock kommer ihåg är att jag tyckte att Allram Est var ett helt okej barnprogram, medan julkalenderversionen inte var det. Jag tycker att SVT i allmänhet brukar lyckas bra med att producera en kalender som tilltalar barn i alla åldrar, men också vuxna. Det hade definitivt inte lyckats här. Jag skulle väldigt gärna vilja veta om det var någon som faktiskt gillade den här kalendern, eller som har sett den nu i efterhand och uppskattar den. Jag vill förstå. Hjälp mig.
 
 
Tusen år till julafton (2015)
 
 
Den här julkalendern slog rekord i tittarsiffror - i genomsnitt 2,3 miljoner såg avsnitten. Vad jag undrar är hur många av de 2,3 miljonerna som fick julstämning under tiden. Inte jag i alla fall. Jag såg de avsnitt som intresserade mig personligen, men inte alla (särskilt de första tråkade ut mig till en helt ny nivå). Visst är kalendern, precis som Haag och Lundgrens Historieätarna, väldigt lärorik, men jag som ser på julkalendern huvudsakligen för att 1) få julstämning och 2) för att bli underhållen förstår tyvärr inte varför den prompt skulle visas om decembermorgnarna.
 
Jag tror att kalendern kunde ha räddats om man i högre grad diskuterade jultraditionernas historia och barnens roll i dem, i stället för hur man levde i stort (ett avsnitt av Historieätarna i den stilen kan man se HÄR  om man har lust!). I grundskolan kunde man med fördel dra nytta av kalendern som sådan, men inte ens det är möjligt - på grund av en rättighetstvist med Sony (som äger rättigheterna till Historieätarnas originalversion Supersizers) kommer kalendern troligen aldrig att visas igen eller delas i någon form. Man kan alltså inte heller köpa den på dvd. Klantigt, får man väl ändå säga. KÄLLA
 
Vilka kalendrar vill ni helst inte se igen?

Årets julklapp (+ ett julklappstips!) och årets julvärd

I dag är dagen för julnyheter! I dag har nämligen både årets julklapp och årets julvärd i SVT avslöjats - den senare för bara några minuter sedan. Jag brukar inte spekulera i vilken sak HUI skulle kunna tänka sig att utse till årets julklapp, och inte vem som föräras med titeln som julvärd heller, så jag har varken förvånats eller fått mina önskningar uppfyllda. Ändå är det ju intressant att ta del av nyheter som dessa.
 
 
Årets julklapp: Det återvunna plagget

"Årets julklapp 2018 – det återvunna plagget – speglar de svenska konsumenternas intresse för nya hållbara alternativ och ökande oro för klimat och miljö. Med det återvunna plagget fångas en tidsanda där nya affärsmodeller och tekniska innovationer föds och tillsammans skapar en mer hållbar konsumtion.

Konsumentmakt, råvarubrist och klimatförändringar har fått en hel bransch att börja tänka på hur de ska kunna jobba i ett mer cirkulärt system, där materialen i våra kläder ska gå att använda gång på gång. Konsumenternas efterfrågan och tekniska innovationer har gjort etik och miljö till ett konkurrensmedel där den långsiktiga överlevnaden i modehandeln kräver en hållbar kollektion." (HUI Research)

 
Jag tycker att det är enormt upplyftande att årets julklapp blev det återvunna plagget. Till skillnad från till exempel 2003 när mössan (ja, MÖSSAN av alla spännande saker i världen!) blev årets julklapp är det här verkligen en enkel, mjuk klapp som återspeglar vår tid - och som förhoppningsvis kan göra gott åt vår framtid. Om det nu ska konsumeras så kan det gärna göras med eftertanke, så att slå ett extra slag för återvunna julklappar är klokt. 
 
För första gången är årets julklapp något som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att ge bort, och jag tror att många tycker likadant. Det återvunna plagget behöver ju inte nödvändigtvis ens köpas, utan kan med fördel tillverkas av en själv om man är lite kreativt lagd. Eller så kanske man kan uppmuntra någon annan till att återanvända sina existerande plagg, till exempel genom Linnea Larssons bok Go recreate! 35 enkla remakes av återvunna plagg (med instruktioner för hur man syr om sina gamla kläder till barnkläder). 
 
 
Årets julvärd: Kattis Ahlström
 
 
Sedan 1959 har SVT haft en julvärd på julafton (vars största uppgift väl får anses vara att tända ljuset och presentera Kalle Anka). Under 30 år axlades uppgiften av Arne Weise, men när han gick i pension 2003 beslutade sig SVT för att i fortsättningen utse en ny julvärd varje år. Förra året var det första gången som tv-studion intogs av två julvärdar - Erik Haag och Lotta Lundgren - och det var också första gången som programmet var förinspelat, vilket upprörde en del tv-tittare. Själv såg jag bara själva Kalle Anka förra året, så jag kan inte uttala mig om det. Klart är i alla fall att många har varit spända på hur årets julaftonssändning ska komma att se ut. 
 
Nu är det alltså klart att årets julvärd är Kattis Ahlström, en erfaren programledare som bland annat lett Arvinge okänd och Eurovision Song Contest. Jag tror att det blir riktigt bra - hon verkar empatisk och lugn. Hon har väl jobbat på SVT så länge jag har levt (ungefär), så hon är välbekant i rutan. Jag märkte att jag blev lite glad att det inte blev Andreas Weise (som tippats av spelbolagen) eller Edward Blom. Årets julaftonsprogram blir dessutom livesänt och inte förinspelat, mysigt tycker jag!
 
Vad tycker ni om årets julklapp och årets julvärd? Hade ni några förväntningar?

Snabba frågor med mina följare, del 3

Del 1 i den här serien finns HÄR, och del 2 HÄR.
 
Förra veckan sedan redde vi - det vill säga jag och 100 av mina julälskande följare - tillsammans ut sex dilemman på mitt Instagramkonto, och jag tänkte att vi skulle kika på dem. Temat var SVT:s julkalendrar, eftersom jag samma dag hade publicerat mitt inlägg om vilka julkalendrar jag har sett.
 
Jag började med den fråga som jag själv trodde skulle vara den svåraste - vilken kalender är bättre av Mysteriet på Greveholm (1996) och Sunes jul (1991)? För mig är den busenkel. Ni kanske minns att jag inte är något fan av Greveholm alls? Mitt självklara svar är således Sunes jul, och merparten av mina följare håller tydligen med mig även om det var ganska jämnt. Mindre jämnt blev det i fråga om de två upplagorna av Mysteriet på Greveholm - väldigt få skulle välja den nyare versionen, som visades 2012, framför den äldre.
 
 
 
I de flesta fall fanns det ingen tydlig vinnare, precis som i bataljen mellan Greveholm och Sunes jul. Det visade sig ändå att mina följare, med mycket knapp marginal, föredrar Tjuvarnas jul (2011) framför Selmas saga (2016). Enligt mig är det nästan som att välja mellan godis och glass, för båda är jättemysiga och kommer alltid att vara storfavoriter. Men jo, det blir Tjuvarnas jul för min del också om jag måste välja. Vilken tur att man normalt sett inte behöver göra det! Lika jämnt blev det mellan Dieselråttor och sjömansmöss (2002) och Kaspar i nudådalen (2001) - Kaspar kammade dock hem vinsten till slut! - men där är valet alldeles solklart för mig, som tycker att Dieselråttor och sjömansmöss är en av de sämsta julkalendrarna genom tiderna. 
 
 
I de två sista striderna hade den ena sidan ett klart övertag. Familjen Rantanen gick segrande ur striden mellan Hotell Gyllene knorren (2010) och Tusen år till julafton (2015), och jag som inte alls tyckte om den sistnämnda som julkalender (men definitivt som barnprogram!) tycker att vinsten gick till rätt kalender.
 
Sist ut var Pelle Svanslös (1997) och Julens hjältar (1999), och det visade sig att mina följare föredrar Pelle framför de levande julgransdekorationerna. Själv föredrar jag Julens hjältar, men enbart för att jag fortfarande är något traumatiserad av Pelle Svanslös. Jag har försökt se om den i vuxen ålder, men jag blir fortfarande så himla illa till mods av hur elaka Måns och gänget är mot Pelle att det påverkar min julstämning negativt.
 
 
Efter min lilla undersökning bad jag dessutom mina följare att höra av sig och berätta vilken julkalender som är den stora favoriten. Jag fick 36 svar, och så här ser topp 5 ut när Instagram talat:
 
1. Sunes jul / Mysteriet på Greveholm
2. Trolltider
3. Tjuvarnas jul
4. Pelle Svanslös
5. Selmas saga
 
Min egen topplista hittar ni HÄR. Hur skulle ni ha valt? Kommentera gärna!
 
 
Vill du vara med nästa gång? I så fall är det hög tid att börja följa mig på Instagram - man vet aldrig när det blir dags för en omgång snabba frågor! Du hittar mig såklart på @julhoslinda. På Instagram är jag aktiv så gott som dagligen, i flödet och/eller på stories. Det är ju så roligt att interagera med andra julälskare. Vi ses där!

Topp fem: julkalendrar

I början av veckan listade jag alla kalendrar jag någonsin sett, men senast jag rangordnade mina favoritkalendrar var 2013 och mycket har hänt sedan dess - två av mina tidigare favoriter har kickats (även om de alltså fortfarande är bra), och en har tappat i placering. Dags för en uppdatering!
 
 
1. Tjuvarnas jul (2011). Jag vet inte hur många gånger jag har sett den här kalendern sedan den gick på tv, men det är många vid det här laget. Den blir liksom bara mysigare och mysigare för varje gång. Nu har den lyckats peta Sune från förstaplatsen på min topp fem också. Det är ju inte så konstigt egentligen, med tanke på dess underbara stadsmiljö och Charles Dickens-anda. 
 
2. Sunes jul (1991). Fortfarande ett måste att se varje år mitt i julmyset (eller långt dessförinnan). Den har hängt med på många glöggkvällar och julfiranden med mina vänner genom åren. Den borde ju närmast ha kultstatus vid det här laget! Jag har annars så svårt för tv-produktioner från 90-talet, trots att de ju borde kännas som hemma för en tidig 90-talist, men den här blir aldrig gammal.
 
 
3. Kaspar i Nudådalen (2001). Så här skrev jag 2013: Miljön i kalendern är så otroligt vacker [...] Jättejulig är den inte, men jag känner spontant att Nudådalen vore ett fint ställe att fira jul på. Snösnösnö! Och ja, jag håller fortfarande med - det vore najs att fira jul i Nudådalen. Den här kalendern åldras verkligen med värdighet, tycker jag. Jag uppskattar den mer och mer för varje år (den har till och med klättrat upp en placering sedan 2013!).
 
 
4. Hotell gyllene knorren (2010). Jag vet inte om jag såg den här kalendern på tv när det begav sig (det har jag inget minne av), men de senaste åren har den varit ett givet inslag i väntan på julen. Den är underhållande och annorlunda, precis som familjen Rantanen själv. 
 
5. Selmas saga (2016). Den här kalendern är skriven av hjärnorna bakom Tjuvarnas jul, så jag visste redan tidigt på säsongen 2016 att årets julkalender skulle bli en storfavorit. Mysiga miljöer (snö!), precis rätt tid i historien, en vettig handling - jamen, det blev precis så bra som det verkade. Jag ska definitivt se om den snarast!
 
Hur ser er topp fem ut, och hur har den förändrats under åren?
 

Alla julkalendrar jag har sett

Det här inlägget har jag tänkt på att göra hur länge som helst. Jag har alltså strukit över alla julkalendrar som jag har sett (också de som jag delvis har sett, om jag har sett majoriteten av avsnitten), och satt ett hjärta efter dem som jag tycker extra mycket om. Ni får gärna kopiera listan och göra det samma på era bloggar. Senare i veckan kommer min topplista - yes, jag ska försöka rangordna dem - över de julkalendrar som fått ett hjärta efter sig.


1960-talet

1960: Titteliture
1961: Julbåten Juliana
1962: Tomtefamiljen i Storskogen
1963: Den tänkande brevbäraren
1964: Lill-Stina på reportage i Storskogen
1965: Farbror Pekkas handelsbod (Diversehandeln)
1966: En småstad vid seklets början
1967: Teskedsgumman

Teskedsgumman från 1967 fanns på VHS på biblioteket när jag var liten, så den kom med hem en gång eller två. Jag minns att jag tyckte om den, och jag tror att en Teskedsgumman anno 2010-tal skulle kunna bli en riktig succé. Varsågod, SVT, där har ni en idé till framtida kalendrar! FOTO: SVT.

1968: Klart spår till Tomteboda
1969: Hercules Jonssons storverk

1970-talet

1970: Regnbågslandet
1971: Broster Broster!
1972: Barnen i höjden
1973: I Mumindalen
1974: Rulle på Rullseröd
1975: Långtradarchaufförens berättelse
1976: Teskedsgumman (repris)
1977: Fem myror är fler än fyra elefanter
1978: Julius Julskötare (Kalenderhuset)
1979: Trolltider

Trolltider från 1979 blev en riktig succé, och jag såg den ett par gånger som barn (den fanns nämligen också på biblioteket). Jag försökte se om den för några år sedan, men blev då tyvärr inte särskilt exalterad. Jag tror inte att temat och karaktärerna hade gått hem hos mig idag heller om den hade gjorts om år 2018. FOTO: SVT.

1980-talet

1980: Det blir jul på Möllegården
1981: Stjärnhuset
1982: Albert och Herberts jul
1983: Lille Luj och Änglaljus i Strumpornas hus
1984: Julstrul med Staffan och Bengt
1985: Trolltider (repris)
1986: Julpussar och stjärnsmällar
1987: Marias barn
1988: Liv i luckan med julkalendern
1989: Ture Sventon privatdetektiv

1990-talet

1990: Kurt Olssons julkalender
1991: Sunes jul ❤

Undrar hur många gånger man har sett Sunes jul från 1991? Det är go to-kalendern om jag och mina vänner ska julmysa framför någon kalender. Jag undrar också när jag egentligen såg den första gången, för 1991 var jag inte ens född. FOTO: SVT.

1992: Klasses julkalender
1993: Tomtemaskinen
1994: Håll huvet kallt
1995: Jul i Kapernaum
1996: Mysteriet på Greveholm
1997: Pelle Svanslös
1998: När karusellerna sover
1999: Julens hjältar ❤

2000-talet

2000: Ronny & Julia

Ronny och Julia från 2000 var en riktig myskalender, vilket beror på att det var mycket stämningsfull musik i avsnitten, och dessutom gjordes ju berättarrösten av Mark Levengood. FOTO: SVT.

2001: Kaspar i Nudådalen ❤
2002: Dieselråttor och sjömansmöss
2003: Håkan Bråkan
2004: Allrams höjdarpaket
2005: En decemberdröm
2006: Lassemajas detektivbyrå
2007: En riktig jul
2008: Skägget i brevlådan
2009: Superhjältejul

2010-talet

2010: Hotell Gyllene Knorren ❤
2011: Tjuvarnas jul ❤
2012: Mysteriet på Greveholm - Grevens återkomst
2013: Barna Hedenhös uppfinner julen
2014: Piratskattens hemlighet
2015: Tusen år till julafton

Tusen år till julafton från 2015 var ett i mitt tycke bra barnprogram, men en sämre julkalender. FOTO: SVT.

2016: Selmas saga❤
2017: Jakten på tidskristallen

LÄS GÄRNA OCKSÅ: Världens värsta julkalender?

Årets julkalender: Jakten på tidskristallen

Jag kan inte riktigt greppa att det är första december på fredag. Det låter för bra för att vara sant, helt enkelt. Då får jag äntligen öppna första luckan i Teadventskalendern och så sänds ju första avsnittet av SVT:s julkalender också, förstås. Det är typ elva månader sedan SVT meddelade att 2017 års julkalender är ett sci-fi-äventyr med namnet Jakten på tidskristallen. Lika länge har jag gått och funderat på vilka tankar och känslor det väcker.
 
 
Låt mig nämna två saker jag absolut inte alls går igång på: 1) science fiction 2) rymden. Ni kan säkert räkna ut att det gör mig lite skeptisk till årets julkalender, som ju beskrivs så här: "När onda krafter planerar att stanna tiden dagen innan julafton visar det sig att tre barn är de enda som har förmågan att resa till universums mitt och stoppa detta. Det är starten på årets julkalender Jakten på tidskristallen, ett spännande och juligt sci-fi-äventyr."  (KÄLLA & BILDKÄLLA.)
 
Jag får väl ändå hålla med om att jag förstår tankegången bakom kalendern, för den är definitivt nytänkande och kommer förmodligen att vara spännande. Men julig? Det är där jag blir riktigt tveksam. Jag fullkomligt älskade ju förra årets julkalender (Selmas saga) och den här verkar vara dess motsats, ungefär. De senaste åren har jag avbrutit tittandet helt efter några avsnitt bland annat 2014 då Piratskattens hemlighet sändes och 2015 då Tusen år till julafton stod på tur. Jag befarar att det samma kommer att hända i år, men jag hoppas att jag får äta upp mina ord.