Onsdagskvällen: pepparkakschoklad, glögg och jultårtor

I går var det ingen vanlig onsdag. När vi var och handlade mat hittade jag nämligen den här:

Min bästa choklad alla kategorier! Tog det som ett tecken och köpte således två andra saker också:

Plommonmarmelad och glögg förstås! Hittade ett paket smördeg i frysen och det ena ledde till det andra.

Vips så var det jultårtspremiär!

Ovanligt mysig onsdag! Tio poäng!

Säsongens första glögg och jultårta

Nu är det mindre än två månader kvar till julafton och bara några få veckor tills jag brukar hänga upp julgardinerna och släppa fram pappersstjärnorna i fönstren. Vet ni hur mycket jag längtar efter deras varma sken? Samtidigt får allt gärna gå så långsamt som möjligt nu, för jag vill hinna njuta så mycket som möjligt. Det här är den enda tiden på året som jag skulle kunna slänga upp ett kursiverat Carpe diem på vardagsrumsväggen. Nu ska det minsann fångas dagar!

Jag har haft ett paket glögg stående i kylskåpet hur länge som helst, utan att ha varit särskilt sugen (!). Men i onsdags hände det äntligen. Jag sa till sambon att nu tror jag att det är dags, och han instämde. Jag skjutsade in säsongens första jultårtor i ugnen, värmde glöggen och tände alla ljus jag kunde hitta.

Därmed förklarade vi glöggsäsongen inledd. Ack, denna ädla dryck! Nästa gång får det bli med pepparkakor och goda ostar. Nu är jag också väldigt taggad på att smaka på årets Blossa - i synnerhet eftersom jag har hört att den ska vara väldigt god tillsammans med rosébubbel, som ju är något av det finaste vi har här i världen.

Har ni druckit glögg ännu?

Äntligen säsongspremiär för jultårtor

Jag bestämde mig redan förra veckan för att det skulle bli glöggpremiär inom några dagar. Igår var det dags (trots att vissa säkert skulle ha kallat gårdagens solsken för sommarväder), och är man finländare finns det ett givet tillbehör som man inte kan skippa när det ska serveras glögg. Pepparkakor i all ära, men... nä, jag skojar. Pepparkakor är absolut bäst, men jultårtor (eller julstjärnor som vissa säger, men för mig är det en blomma) står också högt i rang.

 

Jag talar förstås om dessa smördegsbakverk med plommonmarmelad.

 

Förra gången jag som hastigast nämnde jultårtans existens på bloggen fick jag en kommentar där personen i fråga ville ha recept eller beskrivning på bakverket. Det hade jag inte då, men jag tänkte passa på och skriva lite mer om jultårtor denna gång. Jag sitter inte på något handskrivet gammalt recept från min mormorsmor eller dylikt, utan jag gör som jag tror att de flesta finländare gör numera - jag fuskar! I frysdisken finns färdiga smördegsplattor och intill den brukar det så här års stå en hög med marmeladförpackningar.

 

Mycket smidigt. Den färdiga degen är laktos- och sockerfri och dessutom vegansk.

 

Jag har spanat in några recept på hemgjorda jultårtor, och det är egentligen bara vanlig smördeg, gärna med en matsked konjak i. Sedan finns det också varianter med kvarg och grädde, men där har jag tyvärr ingen expertis alls att komma med. 

 

Smördegen skär man i fyrkanter med fyra hack, och varje vinge viker man sedan in mot mitten.

 

Plommonmarmeladen kan man sätta antingen under eller ovanpå de invikta flikarna. Det där kan man bråka om i all oändlighet, men jag vill i alla fall ha min marmelad ovanpå. Man kan förstås också vika sina jultårtor på andra, mer kreativa sätt. HÄR finns till exempel några idéer som jag gillar men mycket sällan använder mig av.

 

 

Sedan kan man pensla sina jultårtor med ägg om man har lust - jag gör ofta så få på en och samma gång att jag tycker att det är slöseri med ägg - och skjuta in dem i en 225-gradig ugn i ungefär 10 minuter. Jag vill ha mina med florsocker på, andra vill ha dem utan. Serveras med rykande het glögg eller iskall julmust.

 

 

Vad tycker ni om jultårtor? Och ni som inte har smakat: Blev ni sugna?

Säsongens första jultårta

 

 

 

 

En finländsk jultradition som jag älskar är jultårtorna (joulutortut). Det är något så enkelt som smördeg, plommonmarmelad och florsocker, men när jag biter i frasigheten känner jag verkligen jullängtan sprida sig i hela kroppen. Så är det förstås när man har ätit jultårtor hela livet. 

 

Igår var det dags för säsongspremiär! Jag brukar alltid äta årets första i mitten av oktober, så det var god tid att hugga in på härligheten. Till det åt jag ett par klementiner. Kan ni fatta att det är klementinsäsong nu? Jag älskar klementiner mycket mer än satsumas, och jag förknippar dem (och särskilt deras doft) väldigt starkt med jul. Nu känner jag verkligen hur längtan växer precis varje dag.