Nu börjar världen verkligen vara igång med julförberedelserna. Har ni märkt det? Ingen rynkade pannan när jag sa att min plan för kvällen i huvudstaden var att ge mig ut på julspaning och kollegorna jag delar arbetsrum med har börjat prata om hur man bäst pyntar kontoret. Vanliga dödliga pratar om julen, ofta och mycket - tänk! Det är en fin tid vi lever i nu. Jag ser fram emot varenda ögonblick. I dag tänkte jag därför lista fem saker som gör mig lite extra glad och förväntansfull just nu.
Julklappen jag och sambon ska få av mina föräldrar
Jag kan inte minnas att detta nånsin har hänt tidigare, men mamma och pappa har alltså redan avslöjat vad paketet innehåller. Något paket blir det inte riktigt heller, för julklappen är inte precis av den storleken att man kan placera den under granen. Vi ska nämligen få ett traditionellt julkors att ha i gaveln på vårt garage, och eftersom julkorset ska tändas på julaftonsmorgonen är det önskvärt att julklappen anländer lite tidigare. Jag har tänkt skriva mer om hela julkorstraditionen här i Österbotten nån gång, men till dess får ni nöja er med den här urusla bilden på miniatyrkorset som jag fick för några år sedan.
Julmarknaden på Stundars
Första advent innebär traditionsenligt julmarknad på friluftsmuseet Stundars, och om allt går som jag vill blir det så även i år. Önskar mig: kyla, snö, lussebullar förpackade i bruna papperspåsar och värmande glögg med smak av havtorn och saffran.
Att slå in julklapparna
Jag älskar vackra papper, band och kort och tycker mycket om att pyssla ihop ett fint yttre till de gåvor jag ger mina nära och kära. Jag väntar för tillfället på att få hem några julklappar så att jag kan sätta igång på allvar, men det som gör mig något orolig är att jag tydligen har gått och blivit så kräsen att jag fortfarande inte hittat något papper som riktigt matchar min bild av hur mina klappar ska se ut i år? Det här har aldrig tidigare inträffat - jag är mer personen som har 20 rullar på lager för att det finns så många fina papper. Ska ej få panik dock. Det perfekta julklappspappret finns därute nånstans.
För några år sedan var virkade snöflingor och ofärgat papper det finaste som fanns.
Julfirandet med kompisgänget
Jag och mina tjejkompisar har firat jul tillsammans i snart tio år. Traditionen har sett lite olika ut från år till år - det började med knytkalas och secret santa, men nu kör vi på knytkalas och julklappsspelet. Dessutom har kompisgänget de senaste åren utökats med tre småtjejer. Den 14 december är det dags för julbrunch och en pulshöjande fight om klapparna, hurra!
Gottebordet på kompisfirandet 2013.
Resten av bloggsäsongen
Den senaste veckan har många nya läsare hittat hit och bloggen har fått mer kärlek än den brukar, och det gör mig förstås väldigt glad! Jag ser fram emot att fortsätta blogga flitigt ända fram till julafton (och förmodligen mer sporadiskt fram till tjugondag Knut, då min jul dansas ut).