Här är det fortfarande varmare än det var i juni, vilket ju i ärlighetens namn är rejält deppigt. Att vakna till elva grader i mitten av september gör mig inte lycklig någonstans. Jag vill ha frost och varma halsdukar och mys och varm choklad. Ni fattar grejen, eller hur?
Om man inte kan få det kan man ju i alla fall drömma om vintern som komma skall. Med den i åtanke råkade jag shoppa lite häromdagen. (Jo, råkade, eftersom jag egentligen bara skulle köpa choklad...)
Nya rejäla vinterkängor med foder i lammull från Palladium.
Jag tycker inte man kan få för många mössor. Den här kommer från Peak Performance och är fodrad med fleece.
Den här förlängda sommaren förstör mitt höstälskande. Eftersom jag är så svältfödd på en riktigt rejäl höst kan jag liksom inte låta bli att i stället drömma om en riktigt kall vinter. Att längta efter den tjocka jackan redan nu är kanske inte heller så bra, men så går det när termometern visar 16 grader om dagarna.
Har ni börjat längta efter kyla?