Min pojkvän älskar inte precis julen som jag. Nej, han har faktiskt till och med tillbringat några julaftonsnätter på den lokala nattklubben, vilket för mig är både otänkbart och oacceptabelt.Att se på Kalle Anka hör inte till hans julaftonstraditioner, och häromdagen visade det sig att han inte visste att det finns fler än en Ensam hemma-film (!).
Vi har ju varit tillsammans i åtta år, och jag har gjort mitt bästa för att göda julkärleken inom honom. Det är inte mycket jag har åstadkommit under de här åren, men han har i alla fall invigts i julfilmernas värld. Att dricka glögg och äta pepparkakor före advent är inte längre en helt främmande tanke, och det här med att köpa rrriktigt uppskattade presenter har definitivt blivit viktigare för honom.
Det bästa är dock att han, trots sina egna svala känslor för julhelgen, vet exakt hur stor min jullängtan är. När han jobbar (som lastbilschaufför) brukar inkorgen fyllas med MMS... med butikernas julutbud!
Bilderna ovan landade i min inkorg imorse, inklusive en beskrivning av alla doftljus de hade på denna uppenbarligen himmelska butik. Ett urval: risgrynsgröt, kanelglögg, vinternatt, kanel-apelsin, pepparkaka, tryffel, en vit jul, chokladrussin och ugnsäpple. Dessa tillverkas i Finland och finns i tre olika storlekar - 5, 10 och 15 cm.
Pojkvännen var dessutom snäll nog att köpa med sig ett stort doftljus, det där är nämligen mitt favoritmärke när det gäller juldofter (köper varje år Joulun tuoksu - julens doft). Så nu har jag ett kanel- och apelsindoftande ljus att vänta mig när jag kommer hemhem på fredag.