Jag sitter i soffan med en kopp te, invirad i en filt, framför Nyhetsmorgon. Jag är ensam - Ivar är hos mina föräldrar och sambon sover fortfarande. Vi var på kompisbröllop igår och det kändes som om hösten kom där och då, med regn och kalla vindar som letade sig in i festlokalen. Fast jag har förstås redan välkomnat hösten, börjat titta på Gilmore Girls för tusende gången och plockat fram min allra bästa julmugg. Tanken på glöggpremiär har slagit mig. Jag är mer än redo.
I höst väntar jag inte bara på julen utan också på en ny familjemedlem ska komma till världen någon gång kring årsskiftet. Ivar ska bli storebror och allt tyder på att det är en liten kille som bor i min mage. En lillebror, tänk. Han har dessutom redan ett namn eftersom jag fick något av en uppenbarelse vid det senaste ultraljudet. Det blir spännande att se vem han är och när han tänker komma ut. Oavsett blir det en exceptionell jul - antingen den sista bara vi tre, eller den första som fyra.
