Säsongens första jultårta

 
 
 
 
En finländsk jultradition som jag älskar är jultårtorna (joulutortut). Det är något så enkelt som smördeg, plommonmarmelad och florsocker, men när jag biter i frasigheten känner jag verkligen jullängtan sprida sig i hela kroppen. Så är det förstås när man har ätit jultårtor hela livet. 
 
Igår var det dags för säsongspremiär! Jag brukar alltid äta årets första i mitten av oktober, så det var god tid att hugga in på härligheten. Till det åt jag ett par klementiner. Kan ni fatta att det är klementinsäsong nu? Jag älskar klementiner mycket mer än satsumas, och jag förknippar dem (och särskilt deras doft) väldigt starkt med jul. Nu känner jag verkligen hur längtan växer precis varje dag. 

Teadventskalendern 2017

 
 
Förra året hade jag för första gången i mitt liv ingen chokladkalender att öppna varje dag i väntan på julen. Jag ville räkna ner till jul, en lucka i taget, men utan godis. 
 
I dag finns det hur många olika adventskalendrar som helst att välja mellan - man kan till exempel få kalendrar med godis, leksaker, hudvårdsprodukter, nagellack, smycken, smink och alkohol. På den fronten har det hänt otroligt mycket sedan jag var liten på 90-talet och man fick en sån där billig, tysk kalender med kvadratiska chokladbitar med olika motiv varje jul. Jag stretar emot lite vad gäller den där utvecklingen, för jag är verkligen övertygad om att ingen behöver 24 läppbalsam, body lotions eller armband. (Det stora undantaget för mig är pixikalendrar. Det är en fantastisk uppfinning, för all läsning är bra läsning.)
 
När jag så hittade Teadventskalendern (ej adlink) blev jag väldigt glad. Det kändes som en lyxig kalender som ändå inte var överdrivet dyr, och den var svår att motstå på ett logiskt plan i och med att jag ändå dricker te varje dag. Det slutade med att jag blev så pass nöjd att jag var tvungen att beställa den igen. Jag skippar alltså chokladen i år också. I dag landade den i postlådan (nästan två veckor tidigare än förra året!) och den är genomsnygg, förstås.
 
 
 
Här ska det drickas te! Synd bara att man måste vänta nästan två månader. Är rätt stolt över att jag lyckades ta dessa foton utan att tjuvkika.

Julafton 2016

 
Eftersom jag var en sjukt dålig julbloggare förra året så skrev jag aldrig om min julafton. Men även där finns det ju en positiv aspekt, för nu kan vi ju njuta av mina julaftonsbilder i september utan att det blir tjatigt!
 
Julafton 2016 var en traditionsenlig julafton på många sätt, men vi körde också på lite nya koncept. Jag och sambon brukar äta julfrukost tillsammans och öppna våra paket samtidigt, men i år började julfirandet med julaftonsfrulle hos sambons föräldrar.
 
 
Det blev en riktig lyxfrulle med bland annat limpa, bacon och tomtegröt med plommonkräm. Första men inte sista mättnaden man kände den dagen, så att säga.
 
 
Sedan förflyttade vi oss till deras vardagsrum för att insupa lite stämning och öppna några paket. En mycket god idé, det också.
 
 
När det hade ljusnat ute förflyttade jag mig hem till mina föräldrar medan sambon försvann iväg till sin mormorsmor. Jag och pappa hängde i vardagsrummet med tv:n på i bakgrunden.
 
 
Strax före Kalle Anka blev det mammas jullunch, vilket förstås var fantastiskt. Jag älskar särskilt rökt lax, jullimpa, goda ostar, kålrotslåda och köttbullar. En riktigt god skinkmacka kan jag aldrig motstå heller. Blir alldeles fylld av stämning då jag ser den här bilden.
 
 
Efter lite tv-tittande och chokladätande kom sambon också till mina föräldrar och så öppnade vi julklappar tillsammans allihop. Här önskar jag att jag nån gång kan säga att jag sedan gjorde precis som när jag var liten och tog på mig en ny, fin pyjamas och bara hängde framför tv:n med familjen, åt choklad och petade på mina julklappsböcker. Men så blev det inte 2016, utan för att hinna med så mycket som möjligt så försvann vi iväg på fika med sambons släktingar och åkte sedan hem vid midnatt. Roligt att hinna träffa alla samma dag, men också lite stressigt. Tyvärr tog jag heller inga bilder senare på kvällen, men det blev en riktigt fin julafton.